Stella Del Mare in Tropea


Jag har inga vidare bra bilder på vårat hotell som vi hade i Tropea så jag snodde dom här från Booking faktiskt.
Men alltså ni. Om ni ska åka runt i Italien så rekommenderar jag er verkligen att åka hit till Tropea och då bo här på Stella Del Mare. Det är lägenheter och jag tror att dom har runt 5-6 st med olika antal gäster som får plats. Vi hade lägenheten som är på sista bilden. Det var vi och en lägenhet till så det var inte direkt stökigt med folk om vi säger så!
Lägenheterna i sig är fräscha och lagom stora tycker jag. Vi fick köket på bilden och jäklar vad vi utnyttjade det! Vi visste att resten av resan skulle bli mycket restaurangbesök och sånt så, så vi tog det lugnt och skönt här.
 
Men det bästa med hela upplevelsen var nog familjen. Det är en familj som har hand om dom här lägenheterna. Dom bor på baksidan av hela det här huset så alla blir lite som en familj.
Engelskan är inte klockren i den här familjen, men dom gör sitt allra bästa och vi har kontakt med dom fortfarande och det är kursstart för dom i Engelska igen till hösten. Så dom gör verkligen sitt allra bästa!
Föräldrarna i huset är underbara tycker jag. Vi fick hjälp med bokning av tågbiljetterna som skulle ta oss till Pompeji och tacka gudarna för att vi fick hjälp: Italien är ju värre än Sverige med sina tåg haha
Det krånglade och dom här två underbara människorna tog på sig att fixa det här åt oss. Gratis och allt.
Vår allra sista kväll här i Tropea hamnade vi på baksidan hos dom faktiskt. Många andra hade kanske  druckit drinkar tills dom stupade, men vi satt och pratade med varandra. Som att vi känt varandra hur många år som helst! Svin roligt var det också att dom ändå pratade italienska med varandra och jag kunde snappa upp lite här och där. Efter ett litet tag så började familjen förstå att jag förstod lite och HEJUDA MIG vad dom älskade det! Dom förhörde mig på allt möjligt. Vanliga fraser, färger, djur... ja ni vet allt sånt där som man får lära sig i skolan. Jag tror inte att dom kunde förstå varför vi fick lära oss Italienska, av alla språk, i skolan.
Nu ska jag kanske nämna lite fint att det är 6 långa år sen som jag pluggade det, så ni kan ju gissa hur nervös jag blev? haha
Men vi satt där och pratade långt in på natten med föräldrarna och deras äldsta pojke. Åt äkta italiensk glass ur mugg och skrattade och hade bara en allmänt härlig kväll. Att vi fick typ 5 timmars sömn var väl kanske inte optimalt när vi skulle åka olika tåg och ta oss långt. Men sova kan man göra när man är död, eller hur?
 
Tropea i sig är mysigt tycker jag. En stad som det räcker att man är i, i några dagar bara. Italienarna själva åker gärna hit märkte vi. Många italienska barnfamiljer! Det finns en gammal stad med små mysiga gränder. Några härliga barer mitt på torget. Att tänka på är att inte ha ett svagt hjärta. Dels för att det är varmt som satan, men det är brant till tusen! Stranden ligger 75 m ner, men det är om du skulle hoppa rakt utmed kanten. Här går man snirkliga gator ner mot stranden och gärna med trappsteg så att det blir lite mera pulshöjande haha
Jag skämtar inte, men jag fick träningsvärk i vaderna efter den här veckan! När man väl kom upp till lägenheten och satte sig på en stol, ja, då blev det en fet svettpöl under stolen på mig! Så mitt tips från coachen blir: Åk inte hit mitt i den stekaste värmen. Det gäller Italien i allmänhet! Vill man se på saker så åk gärna hit typ i juni så får du fint väder men dör inte av värmeslag när du väl vill se på saker. Stackars alla turister i Rom säger jag bara. Jag och syrran hade ändå sätt allting sen tidigare, men alla andra som sprang runt. Hua!

Hotel Miramare Stabia

 
Det lyxigaste av hotell! Typ det enda som fanns i Pompeji, men det behöver vi inte prata om haha
Nej men ärligt talat. Det finns inga alternativ till bättre hotell om man är här i Pompeji.
Vi fick ett glas champagne när vi kom och meningen var väl egentligen att vi skulle sitta där och bara ha det skönt. Men vi var dödströtta, superhungriga och riktigt riktigt äckliga efter 3 tåg-byten med 40 gradersvärmen som tog död på oss! Så vi parkerade oss med pizza på rummet och vår underbara utsikt. Men champagne, det är grejer det!
 
Det är nyrenoverat sen något år tillbaka och allt känns fräscht, lyxigt och vitt.  Att dom som jobbar där är typ Italiens snyggaste killar gjorde väl helt klart sitt till!
Det är så kul. Kvällen när vi kom så fick vi strömavbrott i vårat rum och så kommer den snyggaste av dom snyggaste upp till vårat rum och ska fixa med knapparna och ha sig. Vi får intrycket av att han inte är jätteduktig på engelska men rolig som syrran är så bara MÅSTE hon kallprata med honom! Hon tyckte att det blev en konstig stämning när han bara stod där och väntade på att det skulle fungera, så hon börjar småprata lite med honom. Var det konstig stämning innan så ska ni bara veta hur konstig den blir när han står där och inte förstår ett ord! Snygg som satan, men oj så jobbig situation!
 
Hotellets middags-meny var magisk. Jag har nog aldrig ätit så god kyckling i hela mitt liv! Att sitta med den där utsikten var helt fantastisk! Har man tur så äter man också en enorm frukostbuffée på dom här "balkongerna" också. Vi hade turen att det inte var fullbokat så i princip alla fick ett varsitt bås.
Poolområdet är lugnt och behagligt. En liten fattig snackbar men poolen väger upp det. Att ligga och sola och titta ut över både poolkanten och horisonten var något utöver det vanliga! Jag kan erkänna att jag har tänkt på den här vyn varenda dag sen vi lämnade Pompeji!
 
Vad jag såg så finns det ungefär det här hotellet och 1 till som har en bra standard. Pompeji i sig själv är inte den roligaste av städer och jag var glad över att vi bara var här i 2 hela dagar. Det är ruffigt, skitigt och inte särskilt charmigt. Men dom har 2 av dom häftigaste platserna enligt mig och det är självklart båda ruinstäderna Pompeji och Herkulanium. Den sistnämnda hann vi inte med att se, men jag har hört att det ska vara minst lika häftigt som Pompeji!
 
Jag kommer förmodligen inte tillbaka till Pompeji ( om jag inte blir tillsammans med någon som bara MÅSTE dit, då är jag inte den som är den haha) men jag rekommenderar er verkligen att tänka på den här staden och det här hotellet om ni gör en genomresa som vi gjorde. Många bor i Neapel för att sen åka till ruinerna i Pompeji, men jag kan nog tycka att det är en för lång och komplicerad resa då dagen ändå blir lång när man går runt på området. Då bor jag hellre på det här underbara hotellet!
 
 
 

On my Bucketlist: Pompeji


Typ det häftigaste jag har gjort är att åka och kolla på Pompeji. Forum Romanum i Rom är på delad 1:a plats helt klart, men Pompeji gjorde ett stort intryck på mig.
På vissa delar i den här Dödens Stad blev begravd under 20-25 meter med pimpsten. Förstå hur mycket aska och sten det är! Ni vet när det snöar ordentligt här i Sverige under en dag och man kollar ut och landskapet är alldeles vitt och fint. Tänk er då att på någon timme så hann en hel stad begravas och förkolnas!
Att folket i Pompeji inte hann fly är ett tecken på hur fort det faktiskt gick. Bilden längst ner är en hund som förkolnades på en gång.
 
Att gå runt här gör att man får lite mer respekt för världen och vår planet. Det är svårt att föreställa sig att en hel stad sprang runt i panik när man såg det enorma molnet med aska och lava som sprutades ner mot staden Pompeji. Att gå runt och blev förundrad, en så där 2100 år efter den här händelsen, gör att man blir lite mera mänsklig tycker jag. Pompeji var en modern stad och det bodde runt 20.000 personer där när utbrottet kom.
Ytan är helt enorm och vi hann inte med att se allting. Det var helt galet varmt och det finns så mycket att se att man inte vet vart man ska börja haha
 
Att se Pompeji har varit med på min Buckelist sen jag började läsa om det på Latin-lektionerna och jag kan inte fatta att jag sitter här idag och har sett det! Det är årsdagen om 2 dagar ( 24: e augusti) och det är helt vansinnigt hur länge sen det var utbrott. Det som är mest skrämmande är att det hade varit ett lika stort och förödande utbrott exakt 2000 år INNAN Pompeji blev begravd. Hade dom haft någon som helst utveckling så hade man aldrig byggt en stad vid Vesuvius. Man borde ha lärt sig någonting av ett sånt här hemskt utbrott, men icke. När vi åkte tåg mot Neapel - Rom så såg vi hur många hus som helst som låg längs med hela berget. Jag förstår inte hur man kan bo på en plats där man på höger sida har, i modern tid, världens hemskaste utbrott och på vänster sida har man den stad som blev begravd på bara några timmar. Hur är man funtad om man inte har lärt sig någonting överhuvudtaget om Historian?
 
Får ni chansen att ta er hit, gör det! Det är fantastiskt att gå runt här och det är så mycket saker att se på att man ledigt kan vara här i dagar och fortfarande inte lyckas se allting.
RSS 2.0