Camilla Norman

When we were young
 
Vet ni vad jag kan komma att sakna ibland. Disco. Den där härliga känslan man hade i kroppen som liten när man visste att kl 18 blir det disco med skolan. Man hade 3 timmar på sig att dansa, köpa billiga godisklubbor, byta bort dom mot något som någon annan hade smugglat in ( godis, som var tusen gånger bättre än en klubba!) och förhoppningen om att få dansa tryckare med den killen man kanske hade ett extra öga för. Så oskuldsfullt. Idag vet jag inte ens om barnen idag får den magiska känslan eller om man redan i 10 årsåldern leker lekar i garderober som bara vuxna får göra. 
Jag gillade att dansa när jag blev 12-13, flörta, klä upp mig med lite extra smink och ett par byxor man kände sig extra fin i ( jag var en flicka på tidigt 2000-tal, ni kan ju förstå att "fina kläder" kanske inte alltid var fint haha) men framför allt så hade alla roligt. Jag kommer ihåg att man delade upp sig i tjejer och killar och stod längs med väggarna och att när det var killarnas tur att bjuda upp så stod dom där som små rädda lamm. Ingen visste vad man skulle göra och det var lite läskigt. Men kul. Vet ni vad jag mest saknar? Discon där tjejer och killar kunde ha kul tillsammans utan alkohol inblandat. Det var alltid roligt, ingen spårade ur och det blev inga slagsmål. Vi gjorde dansringar med dance-battles där alla stod och hejade på och klappade i händerna. Oskuldsfullt. 
Jag minns när jag slutade 9:an och trodde att jag visste vart jag hade alla. Vilken plats alla var på. Sen kom jag tillbaka till 1:an på gymnasiet och dom som var lite utanför hade haft en sommar att "bli ett nytt jag" och blev coola. Dom som var coola hade haft fest hela sommaren, kanske haft en sommarflört där både det ena och det andra hände. Under en sommar kändes det som att alla hade gått vidare, utom jag. Jag kommer ihåg att jag knappt hade sett någon av mina vänner. Hängt massor i stallet och fortfarande åkte på husvagnssemester med min familj. Precis som vanligt. Medans alla andra (kändes det som) hade utvecklats till någon ny person. Någon som hade sin första fylla, som var på någon häftig festival, som kom hem med tusen nya vänner, någon som lämnade 9:an bakom sig och gjorde sig ett nytt namn. Jag hade ingen aning om att det var just den sommaren som man skulle utvecklas så mycket.
 
Jag trivs i mitt vuxna liv. Men ibland saknar jag den där stunden när man frågade chans på någon genom att skriva en lapp till den man gillade lite extra. När man inte behövde gå ut och supa, stå bland 100 andra stupfulla ( och något nerdrogade) människor i samma dansrum, vara osäker på sin drink för det KAN komma ner ett piller i den som gör att du hamnar någonstans där du inte bör vara, eller gör dig osams med dina vänner för att du säger något dumt på fyllan. Missförstå mig rätt, jag gillar också att gå ut iblandoch dricka någon god drink. Allt behöver inte vara svart eller vitt. Men jag vill bara dansa och ha kul, skratta med mina vänner och inte behöva stå ute i rökrutan på krogen för att kunna prata med folk.Räck upp handen alla ni som någon gång har sagt att det var förfesten som var roligast? För så är det ju oftast. Det är där man kan få skratta, prata med vänner man inte sett på länge och fuldansa. Ungefär som när vi var på discon. Tänk er då en krogkväll med samma människor som är fulla som as, fast istället nyktra. Hur skulle stämningen bli? Förmodligen stel i början, men sen bli minst lika rolig när alla börjar släppa på garden lite. Oskuldsfullt. Men lite härligt skulle det väl vara att träffas ute och faktiskt lära känna personerna så som dom är, inte efter 15 öl? 
Jag skulle vilja se om det går att dra igång en fest här i Sala. Det sägs att man träffar sina partners ute på krogen, men för oss som inte attraheras av fulla människor, med simmiga ögon och en blöt cigg i handen? Tänk er en fest där alkholen inte är i centrum utan faktiskt att få träffa nya människor står i fokus och där man kan få tillbaka den där förhoppningen om att få dansa tryckare igen med that someone special, precis som i lågstadiet?
När blev det viktigare att få i sig rätt mängd alkohol för att få kul? Att det är så mycket folk att man inte kommer fram till baren tillräcklig ofta och då tycker att det är en tråkig kväll? Att en minneslucka är häftigare än att komma ihåg att man dansade tillsammans med sina vänner. Det här är inte ens tankar som har kommit upp nu vid 27 års ålder. Dom fanns där redan när jag var 18 och var obekväm med mängden sprit som fanns omkring mig. Jag ville ju bara ha roligt, flörta lite och dansa.
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress