18 januari 2018

Back on track

allmänt

 
 
Hej hej hej! Ouch, jag har en lätt nackspärr efter att ha legat och sovit konstigt i natt ...Det, plus träningsvärk i hela ryggen, axlarna och magen gör att jag känner mig mänsklig idag. Jag fick till ett sånt skönt pass igår där allt bara flöt på och jag lyckades få in kontakten i musklerna genom hela passet! Det märks att det är direkt efter nyår och att folk har avlagt nyårslöften, jag brukar vara i princip ensam på gymmet på förmiddagen men nu får jag slåss lite om redskapen där. Det är tur att jag inte är rädd för att ta plats! Eller vi säger så här, jag vill ha min träning och mina redskap och då måste man vara lite obekväm och fråga om folk är klara med vissa grejer. Jag har märkt att jag får in magmusklerna sååå mycket lättare när jag gör vanliga crunches på en
bosu-ball istället för vanliga raka på marken. Men killen som använde bosu:n hade den i sitt förvar genom hela sitt pass så då fick jag helt enkelt gå och fråga om jag kunde ta den ett tag. Inga problem med det! Gymmet är lite av mans-zoon och jag tror att vi tjejer är rädda för att ta plats där framme vid vikterna, men min erfarenhet säger mig att det inte är killarna som gör att vi känner oss osäkra, det är vi själva som tycker att det känns obekvämt eller jobbigt. Men det kanske är min extrema bubbla som jag kliver in i och ser helt enkelt inte om någon skulle sucka och stöna för att jag kliver fram haha
Det känns i alla fall bra att vara igång igen! Jag tappade motivationen efter sommarens stress i min kropp som höll i sig hela hösten (mer eller mindre) och allt mitt energiintag försvann i ett nafs bara för att jag var så uppe i varv. När jag tränar så kommer min ämnesomsättning igång rejält och det är viktigt för mig att få i mig tillräckligt med mat för att fortsätta vardagen, men när jag var så där stressad så var det som att den mat jag fick i mig försvann på 1 timme och så kom hjärnspökena (you´r not you when youre hungry finns av en anledning!). Varje dag fick jag småäta varannan timme för att inte hamna i min onda spiral mentalt och att då träna på det? Den stressen ville jag inte utsätta min kropp för. Plus att jag har en stark tro i att inga resultat kommer om man inte har sömn, kost och vila på sin plats. Jag känner också nu att jag vill bli starkare, lite slankare och få ett bättre flås i och med ridningen nu. Jag tränar lite för att kunna prestera bättre uppe på hästryggen, kanske är det precis det som behövdes för att min motivation skulle komma tillbaka igen? 
Men idag blir det vila, på sin höjd en promenad för att inte bli galen i kroppen. Jag vågar helt enkelt inte utsätta min nacke för något tungt nu när jag knappt kan vända huvudet till höger. Man måste lyssna på sin kropp!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress