Back on track

 
God förmiddag på er! Någon som behövde en sovmorgon var jag. Egentligen dumt som tusan eftersom jag ska upp tidigt tidigt imorgon igen, men jag behövde mina sovtimmar i kroppen. Jag sover hellre 10 timmar en natt och får 5-6 timmar i nästa istället för att hanka runt på 6-7 timmar varje natt, då är jag inte människa. Men nu så! 
Håll i er nu men jag ska faktiskt ta mig iväg till gymmet alldeles strax! Jag har inte haft ork eller lust att träna på gymmet och jag har låtit min kropp och själ fått vila från det ett tag. Mitt gymkot gick ut i september och jag vet att jag inte hade varit där på säkert 2-3 månader innan dess. Jag behövde helt enkelt få komma till ro med allt som hände inom mig ( att sluta med p-pillar har inte varit en walk in the park för mig och med min hudsjukdom från i mars så sköljde allting över mig till slut och jag blev kort och gått ledsen). Att då behöva tvinga mig iväg till något som kändes som ett stort svarat hål, då, var inte min grej. Jag har njutit av mina promenader, har jag känt för att springa har jag gjort det, mina yoga har varit fantastisk för mig och nu att jag har fått komma igång med ridningen igen är något jag känner mig bortskämd med. Dom få simningstimmarna med min vän Sandra har också varit enormt bra! Kvalitetstid med en en tjejkompis är lyxigt i vardagen. Fråga mig inte hur jag ska ha tid till att få ihop allt det här, men det SKA gå. Det får bli till att planera bara. Som imorgon är det yoga, då kan jag omöjligt köra ett tungt benpass idag för då kommer jag aldrig att njuta av yogapasset eftersom musklerna kommer göra så förbenat ont. Ni vet när man inte ens kan sätta sig på toaletten för att det gör så ont? 
Jag har tänkt att bara träna saker som jag tycker är roligt idag. Favoritövningarna och med en spotifylista eller podd som jag gillar. Smyga igång den här kroppen lite igen! Jag är ovan vid att inte vakna upp med nya utslag på kroppen, trots att det här gått 2-3 månader sen dom började försvinna. Så min omställning mentalt är något jag måste jobba på. Jag fick massor av nya när jag tränade, jobbade, åt middag med tjejkompisar och allmänt "jagade upp mig". Så den spärren är något jag måste jobba på. För till slut ville jag inte utsätta mig för något som skulle göra att jag vaknade upp med extrema utslag igen, vilket gjorde att jag istället höll mig inne, för mig själv eller med min familj. Men jag har lärt mig att vara tacksam idag. Tacksam över att min kropp fungerar igen och att energin börjar komma tillbaka till mig igen. Det tar tid, men det måste få ta tid också. Det gäller bara att vara lite snäll mot sig själv.
 
Glad måndag på er där ute! Hoppas att den nya veckan inte blir allt för kämpig för er! 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0